Kategorier
Blogg

Kvinnlig välgörenhet i 1800-talets Falun

Text: Lena Grönberg Myrberg Bild: Mölndals stadsmuseum Den 21 april höll Dalarnas kvinnohistoriska förening ett digitalt föredrag via zoom i samarbete med Världsarvet Faluns vänförening och Folkuniversitetet. Ett 40-tal uppkopplade kunde lyssna till Lena Grönlund Myrberg då hon berättade om en filantropisk kvinnoförenings sociala arbete under 1800-talets andra hälft. Skyddsmödraförbundet … Läs mer…

Text: Lena Grönberg Myrberg

Bild: Mölndals stadsmuseum

Den 21 april höll Dalarnas kvinnohistoriska förening ett digitalt föredrag via zoom i samarbete med Världsarvet Faluns vänförening och Folkuniversitetet.
Ett 40-tal uppkopplade kunde lyssna till Lena Grönlund Myrberg då hon berättade om en filantropisk kvinnoförenings sociala arbete under 1800-talets andra hälft.
Skyddsmödraförbundet i Falun bildades 1848 när 24 fruar från Faluns mest prominenta familjer samlades hos komminister Backsell för att prata om hur fruarna skulle kunna bidra till “arbetarklassens vårdade uppfostran”. Bakgrunden till mötet var ett upprop i lokaltidningen att stadens fruar borde engagera sig liksom man gjort i andra svenska städer. Fruarna beslöt att bilda en förening som fick namnet Skyddsmödra-Förbundet i Fahlun.
Vid slutet av 1700-talet hade Sverige befolkning ökat kraftigt och det var speciellt i de lägre klasserna som familjerna blev allt större. Folk hittade inget arbete och fattigdomen blev en belastning för samhället. Borgarna blev allt fler vartefter nya yrken, många med högre utbildning som grund, etablerades under 1800-talet. De nya yrkena innebar att männen rörde sig ut i samhället och kvinnorna hänvisades till hemmet. Där blev kvinnans huvudroll att vara moder med ansvar för hemmets trivsel och därutöver vara ett för samhället moraliskt föredöme.
Samhället hade stora behov av ekonomiska- och praktiska bidrag för att motverka fattigdom och allmän misär. Speciellt hade 1847 års fattigvårdsreform lagt större ansvar på samhällets ansvar för de fattiga. Falun var ett exempel på en stad med ovanligt stor arbetarbefolkning som var starkt beroende av gruvverksamheten. Nu blev Skyddsmödraförbundet i Falun liksom andra städers filantropiska kvinnoföreningar ett komplement till den kommunala fattigvården.

Skyddsmödraförbundet i Falun inriktade sin verksamhet mot kvinnor och flickor med målet att de skulle tillägna sig praktiska kunskaper för att underlätta deras framtida försörjning. Skyddsmödrarna började med att inspektera arbetarhemmen för att få sig en uppfattning om vilka behov som fanns och hur deras situation skulle kunna förbättras genom hjälp till självhjälp. Arbetarhustrur fick möjlighet att väva, sy och sticka av material som delades ut av förbundet som sedan sålde de färdiga produkterna på auktion. Flickor från arbetarfamiljer fick gå i slöjdskola där de fick undervisning i vävning, sömnad och andra syslöjdsämnen. De hade också lektioner i kristendomskunskap, läsning och skrivning. Ett tag var cirka 200 flickor inskrivna i skolan. Efter några år började olika sociala verksamheter avknoppas. Ett barnhem inrättades 1867 och något år senare inrättades ett skyddshem för äldre flickor. Föreningen Barnens Vänner inriktades på att dela ut kläder och en hushållsskola syftade till att ge flickor hushållskunskaper så att de skulle kunna få tjänst men också för att de skulle bli bra husmödrar.
Skyddsmödraföreningen i Falun lades ner 1984.

 

Syende flickor

Lämna ett svar