Kategorier
Blogg

Kampen för kvinnlig rösträtt i Dalarna 1905-1921 Föreläsning den 1 dec 2021 i Falun av fil dr Birgitta Sandström

 

Text Birgitta Hellström

 

Urmödrar i den svenska rösträttskampen var Ann-Margret Holmgren,
Gertrud Adelborg och Anna Whitlock.
Emilia Brommè var första ordföranden i Stockholm 1902 för FKPR, Föreningen för
kvinnans politiska rösträtt. Anna Whitlock var första ordföranden för Landsföreningen
för kvinnans politiska rösträtt 1903.
1902 blev Frigga Carlberg ordförande i Göteborg.
De svenska föreningarna var ense om att inte bruka våld.
Första föreningen i Dalarna bildades i Ludvika 10.12.1905. Ordförande var fru Fejan
Forsslund. 19.12 samma år bildades föreningen i Falun med Valborg Olander som
ordförande. Hon var ordförande 1905-1921. Selma Lagerlöf var medlem hela tiden. Årsavgiften
var 1 kr. 29.12 bildades föreningen i Grängesberg med gruvarbetarhustrun Emma Giuliusson
som ordförande .Den fjärde föreningen i länet bildades 1906 i Hedemora.
Så småningom bildades föreningar i många kommuner.
1906 inlämnades till riksdagen en namninsamling med 142 128 underskrifter varav 820 från
Dalarna.
Valborg Olander och Elfrida Larsson blev 1911 de första kvinnorna i Falu stadsfullmäktige.
Anna Holmqvist, landshövdingens syster, var mycket aktiv. Hon blev tredje kvinnan i
stadsfullmäktige i Falun 1913.
Augusta Tonning, maka till Pär Tonning, rektor på Fornby folkhögskola, var efter makens
död mycket aktiv och reste runt mycket i Blekinge och agiterade. Hon var en flitig
resetalare. Hon är begravd på Stora Kopparbergs kyrkogård i Falun.
Gulli Petrini var mycket aktiv i rösträttskampen. Hon var fysiker och ordförande i FKPR
i Växjö 1904-1914. Hennes svägerska var operasångerskan Märta Petrini från Falun.
I juni 1911 hölls en stor internationell rösträttskongress i Stockholm med 1200 deltagare.
Selma Lagerlöf höll där sitt berömda tal ”Hem och stat”.
1.3.1912 kom första numret av tidskriften Rösträtt för kvinnor ut. Den gavs ut av LKPR,
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
1913 var det en ny namninsamling.Denna gång kunde man 1914 till riksdagen överlämna
30 tjocka folioband med 351 454 namn varav 13 605 namn var från Dalarna. Föreningarna i
länet hade då 552 medlemmar.
På mötena hade man ofta sång, musik och teater. ”Bergslagsmor” Lydia Hedberg sjöng flera
av sina glada visor vid ett möte i april 1914.
20.12.1914 tog Selma Lagerlöf som första kvinna plats i Svenska Akademien.
1915 var det en stor internationell freds- och rösträttskongress i Haag. 1 000 kvinnor var där.

Anna Sörensen, länsförbundets ordförande, var adjunkt vid seminariet i Falun. Hon fick som
en av de första kvinnorna tjänsten omgjord till lektorat. Hon blev senare rektor vid Högre

lärarinneseminariet i Stockholm.
2.6.1918 i Göteborg var enda rösträttsdemonstrationen i Sverige. Det blev sedan
mötesförbud pga epidemier.
21.6.1919 blev Selma Lagerlöf första kvinna att tala i Uppsala universitets aula.
1921 började lagen om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor att gälla.

De fem första kvinnorna i Sveriges riksdag var:
Kerstin Hesselgren,  Första kammaren
Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund
och Nelly Thüring. Samtliga Andra kammaren.
Bertha Wellin hade anknytning till Falun eftersom hon arbetat 3,5 år på lasarettet som sjuksköterska fram till och med 1900.

KvinnSam – det nationella biblioteket för genusforskning vid Göteborgs universitet
har varit till stor hjälp för Birgitta  Sandström när hon hämtat fakta till sin bok som kommer ut
senare i december ”Kvinnors rösträttskamp i Dalarna 1905-1921”.
På KvinnSams webbplats finns även t ex äldre digitaliserade tidskrifter.