Kategorier
Blogg

Månadens konstverk av Arvid Backlund

Här finns video inspelad under programmet Månadens konstverk. Konstverket Selma placerades vid Faluån 2011. Skulptören Arvid Backlund från Svärdsjö f 1895 d 1985 gjorde skulpturen på 20-talet. Detta är en kopia.
Lyssna på arkitekt Lars-Olov Holmqvist och litteraturvetare Bo G Jansson. Samarbete med Dalarnas konstförening och Studieförbundet Vuxenskolan.

 

Kategorier
Blogg

Två Falukvinnor

Text: Karin Alexanderson

Bilder: Folkrörelsearkivet (AW)

Wikipedia ‘(ED)


Anna Wallin

Elma Danielsson

 


Elma Danielsson (1865 – 1936) och Anna Wallin (1886 – 1950), två pionjärer inom den svenska socialdemokratiska kvinnorörelsen porträtterades av Karin Alexanderson i en digital föreläsning tisdagen den 16:e mars 2021. 1921 fick kvinnor i Sverige rösta för första gången vilket dessa kvinnor arbetat för. Bägge var födda i Falun. Anna verksam i Falun och mycket aktiv under lång tid i fattigvårdsstyrelse, nykterhets- och barnavårdsnämnd. Hon var Dalarnas socialdemokratiska kvinnoförbundets första ordförande under en följd av år. Inte minst verkade hon för att kvinnor skulle få möjlighet till avlastning och startade semesterhem på Gamla Berget och i Runnvika. Elma var gift med Axel Danielsson som startade tidningen Arbetet. Men som inte många vet så var Elma den som såg till att tidningen kom ut under hans fängelsevistelse och 20 år efter hans död. Hon är värd att lyftas fram i ljuset. Bägge kvinnorna var färgstarka och drivande. De agiterade för arbetarnas rätt och lyfte specifikt kvinnofrågan om än lite olika mycket. Arrangemanget var ett samarbete mellan Dalarnas kvinnohistoriska förening, Falu stadsbibliotek och Studieförbundet Vuxenskolan.

 Källor:

Alexanderson, Karin (2019). Elma Danielsson – en pionjär inom arbetarrörelsen: Ur: Dala-Demokraten 2019-12-19.

Alexanderson, Karin (2020). Falu Fattigvårdshistoria – fram till 1960-talet. Alinea förlag. Lidingö.

 

Kategorier
Blogg

Karin Smirnoff – digitalt föredrag

 

Foto: Johan Gunséus, bokförlaget Polaris

Text: Lena Grönlund Myrberg

 

 Den 10 mars anordnades ett digitalt författarbesök inom ramen för Orden gror med författaren Karin Smirnoff som skrivit de uppskattade böckerna om Jana Kippo. 

Orden gror- är biblioteken i Faluns programserie med litteraturföreläsningar och poesisamtal i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Dalarnas kvinnohistoriska förening.

Under en dryg timme berättade Karin Smirnoff inför cirka 120 åhörare  om sitt författarskap och främst om trilogin med den unga västerbottniska kvinnan Jana Kippo som blivit en stor succé både bland läsare och kritiker. På ett eget fängslande språk berättas om våld och sargade familjerelationer ur en både känslig och hårdhudad kvinnas perspektiv. De första böckerna Jag for ner till bror och uppföljaren Vi for upp med mor utspelas till största delen i glesbygden i Västerbotten. Trilogins tredje bok Sen for jag hem utspelar sig även i Stockholm och på västkusten.

Författaren Karin Smirnoff är född i Umeå men är uppvuxen utanför Stockholm. Numera delar hon sitt boende mellan föräldrahemmet i Hertsånger norr om Umeå och Stockholm. Hon har bland annat utbildat sig inom fotografering och redigering vilket lett till arbete som journalist och marknadsförare. Hon har alltid skrivit men inte delat med sig så mycket och för att ha ett annat ben att stå på driver hon sedan några år tillbaka ett företag i trävarubranschen.

Åren 2017-2019 vidareutbildade hon sig i litterär gestaltning vid Lunds universitet. Det var under den kursen hon började skriva om Jana Kippo. Redan efter ett år hade hon skrivit ihop en berättelse som hennes handledare föreslog att hon skulle skicka in till förlaget Polaris. De var positiva till hennes bokmanus och meddelade att de ville ge ut boken. Men det gav lite bekymmer i och med att hon redan då var klar med den treåriga kursens examensarbete som var att få en bok utgiven.

Efter debuten med Jag for ner till bror blivit klar fanns det saker i berättelsen som Karin Smirnoff ville fortsätta utforska, exempelvis hur man kan bli någon med ett sådant tungt bagage som Jaana Kippo vilket resulterade i ytterligare två böcker. Ett ämne som hon velat vrida och vända på är våld då hon menar att det till del är sanktionerat av samhället. Jana Kippo utsätts för våld men hon vägrar att vara ett offer. I många fall verkar hon dras till farliga personer. Något annat som Karin Smirnoff velat utforska är relationen mor och barn. Jana är ju både barn och mamma men det är ändå hennes tvillingbror som hon känner sig närmast då de delar så mycket ur sin gemensamma uppväxt.  Smirnoff undersöker också om och hur konsten kan förlösa en person och hur den kreativa kraften kan vända en människa i en negativ spiral.

Karin Smirnoff har givetvis använt händelser i sitt eget liv för att till viss del gestalta boken. Hon har till exempel arbetat inom hemtjänsten, ett jobb som även Jana Kippo har. Vidare har Smirnoff också drabbat av våld i en nära relation. Däremot har hon ingen egen erfarenhet av strikta religiösa samfund som har en stor betydelse för Jana Kippos relation med sin tvillingbror.

För alla som har läst böckerna är själva språket en så väsentlig del av berättelsen. De är delvis skrivna på dialekt och många ord är ihopskrivna, som namnen, Janakippo och så vidare. Smirnoff har helt enkelt skrivit som man talar på den dialekt hon vuxit upp med.

Karin Smirnoff menar också att i och med att hon skrivit så mycket hela tiden är det enkelt för henne att leka med språket och på så sätt utmana läsarens fantasi och själv lägga till beskrivningarna som saknas i texten.

För några månader sedan släpptes nyheten att trilogin om Jana Kippo ska bli en TV-serie och en av Karin Smirnoffs förhoppningar kring filmatiseringen är att de för huvudrollen hittar en skådespelare som kan prata genuin västerbottniska eftersom det är en så viktig del av berättelsen.

Karin Smirnoff har en ny roman på gång: en barndomsberättelse om ett par barns vänskap med en musiklärare. I romanens som ska heta Sockerormen får man följa barnen från 8-9-årsåldern och som vuxna. Den handlar om vänskap, övergrepp, vuxenvärldens svek, ensamhet och om musikens kraft.

Slutligen konstaterar Karin Smirnoff att fjolåret varit ett veritabelt prisregnår och hon är bland annat en stolt mottagare en av dagens arrangörer Vuxenskolans författarpris 2020.

På en fråga från en av lyssnarna berättade Karin att det i Sverige ovanliga efternamnet Smirnoff fick hon i äktenskapet med en fransman med ryskt påbrå.