Sverigedräktens skapare

Föredrag om Märta Jörgensen
av fil doktor Peter Reinholdsson (tillika föredragsanteckningar)

Perter Reinholdsson, Högskolan Dalarna

Märta Jörgensen, föredrag vid Dalarnas kvinnohistoriska förening
8 oktober 2020

Märta Jörgensen (f. Palme): personen
Född i S:t Olai församling, Norrköping 21 december 1874. Fadern hette underligt nog Petersson i efternamn (Emil, Otto i förnamn). Ingrid Bergman skriver att pappan var grosshandlare. Hon studerade på ett flickläroverk i åtta år.

Märta Jörgensen född Palme

Utbildad i trädgårdsskötsel vid Adelsnäs trädgårdsskola i Åtvidaberg, 1900. Skolan startade år 1900.

Hon praktiserade vid Tullgarns slott. Dåvarande kronprinsessan Victoria hade bestämt att alla kvinnor som arbetade vid slottet skulle bära Tullgarnsdräkt. Märta upptäckte att den var mer praktisk att bära och röra sig i. Vid Tullgarn träffade hon sonen till trädgårdsmästaren där, Georg Jörgensen, och de gifte sig 1902. Samma år fick Georg tjänst som stadsträdgårdsmästare i Falun och paret flyttade dit.

Om att det troligen inte fanns utbildning till trädgårdsmästare för kvinnor – utbildning i England.

  • Hon sägs ha varit mycket praktisk. Hon skrev sin kassabok med vänster hand för att träna den. Hon fick sex barn. Och ideologiskt sett var hon liberal, nykterist och hon verkade för kvinnlig rösträtt.

Som lärare i trädgårdsskötsel vid Folkskollärarinneseminariet i Falun

  • Märta kallades ”sockerpalmen” av seminaristerna. Hon och en kulla skötte Selma Lagerlöfs trädgård i Falun. De kvinnliga seminaristerna kallades: ”ruskor”
  • Trädgårdsskötsel som skolämne betydelse och funktion

Kvinnor som hon i tiden

Om den generation kvinnor som föddes under 1870- och 1880- och 1890-tal… Kamp för:

  • rätt till utbildning – ”stiftargenerationen”, kvinnor som reformpedagogen Anna Sandström
  • jämlikhet inom äktenskapet (Ibsen, ”Ett dockhem” m.m. artikel Svensk lärartidning)
  • kamp för rösträtt
  • Ta upp vad det är dessa kvinnor egentligen gör – definierar områden, där de själva och framtidens kvinnor tänks kunna verka (s.k. skuggfält, säger sociologen Donald Broady).
  • Nämn Kerstin Hesselgren, en av de första riksdagskvinnorna, utbildad industriinspektris, också tidig chef för det vi kallar Arbetskyddsstyrelsen – mentor, ser till att Fredrika Bremerförbundet ger stipendier till bl.a. sådana som …
  • Presentera Signe Bergner Alm och Siljanskolan.
  • Påminn om att Lena Myrberg ska/har? föreläst om Skyddsmödrarna i Falun.

+ Skyddsföreningar för nyutsläppta fångar.-positiv syn på människor verkar funnits under senare 1800-talet

MEN tidigt kom också en kamp för ”kroppens befrielse”

Tidigare dräktreformorganisationer

  • Reformdiskussioner rörande kvinnors klädedräkter förekom även i andra länder innan de startade i Sverige. Så t.ex. i England.
  • Och redan före Märta Jörgensens initiativ i början på 1900-talet hade en förening för reformering av den kvinnliga dräkten bildats i Sverige, närmare bestämt i Stockholm.
  • I april 1886 hölls ett första möte i en nybildad förening, Dräktreformföreningen. Mötets ordförande var Ellen Key. Medlemmar kom att bli bl.a. Calla Curman, initiativtagare till Handarbetets vänner och Sällskapet Idun. Medlem var också Anna Hierta-Retzius, en av grundarna till Föreningen för gift kvinnas äganderätt.
  • Efter något år hade föreningen ca 250 medlemmar, främst i Stockholm, men man hade också aktiva medlemmar i både Norrköping och Göteborg.
  • Föreningen mål var bl.a. att förbättra kvinnors och barns kläder i alla samhällsklasser. Man var dock också inriktad på att reformera kvinnors underkläder, som skulle vara praktiska och hygieniska.
  • Föreningen var i hög grad en borgerlig gemenskap. Den leddes av kraftfulla professorskor, läkare, folkskollärare m.fl. yrkeskvinnor.

Skapare av den allmänna svenska nationaldräkten (Sverigedräkten)

  • Stort intresse för allmogekultur i slutet av 1800-talet. Ett uttryck för det är ju bildandet av Skansen och det insamlingsarbete som Arthur Hazelius och andra ägnade sig åt.
  • På det som senare kom att bli NK i Stockholm, sålde vid denna tid sockendräkter från olika håll i landet. Borgerlighetens kvinnor tyckte om att bli fotograferade iklädda dem.
  • Smålänningen Gustaf Ankarcrona flyttade 1901 till Leksand och kom snart att bli en viktig figur för snart nystartade Hembygds- och Hemslöjdsrörelserna.
  • Man uppskattade sockendräkternas färggladhet och man sörjde att dessa dräkter användes allt mindre. Så gjorde t.ex. de dåtida kulturpersonligheterna Carl Larsson och nyssnämnde Gustaf Ankarcrona, som i någon mån understödde Märtas idéer.
  • Larsson och Ankarcrona var dock främst intresserade av att landsbygdens befolkning skulle fortsätta bära sina traditionella dräkter. Märtas ambitioner rörde i första hand borgerlighetens kvinnor i städerna. Med Larssons hjälp fick dock Märta 1903 in artiklar om traditionella folkdräkter från nio olika landskap i Iduns Modetidning. Hon fick också senare samma år själv skriva i tidskriften.
  • Redan 1901 i Norrköping Tidningar hade Märta Palme publicerat sina tankar om att kvinnors klädsel borde förändras, reformeras. Häri nämnde hon också sina planer att starta en Nationaldräktsförening.
  • Det var dock med en föreläsning i april 1902 som Märta höll i det Lutherska missionshuset i Falun som intresset blev större.
  • Dräktreformer hade det talats om tidigare, det nya var de fosterländska inslagen. Föredraget trycktes sedan under titeln Något om bruket af nationaldräkter.
  • Efter föredraget tecknade sig ett 30-tal kvinnor som medlemmar i Svenska kvinnliga nationaldräktföreningen.
  • Visa bilderna på Svenska dräkten. Det röda hör ihop med att Sverige då var i union med Norge, men inte bara! Det röda var också en bugning till kronprinsessan Victoria. I hennes hemort, Baden, var både det röda och det gula ”nationella” färger.
  • DRÄKTEN: Helgdagsdräkt = ljusblå kjol, gult förkläde, rött livstycke, vitt huckle eller vit matroshatt. Vardagsdräkt = kjol och livstycke i blå färg, med långrandigt förkläde i unionsfärgerna (före 1905!). På vintern hade man på sig en ylletröja och så fanns det en ytterkappa och en pälsmössa.

Mansdräkt = nyskapad på 1980-talet/nytt sammanhang – äldre sammanhang för kvinnodräkten var ju: fosterländskhet, ekonomi, emancipation och hygien.

  • Märta lyckades utverka att de blivande folkskollärarinnorna på sina slöjdlektioner fick sy antingen en dräkt i enlighet med Nationaldräktsföreningens modeller eller en dräkt från sin egen hembygd.
  • Som mest hade Nationaldräktsföreningen 218 medlemmar 210. De flesta kom från Falun och Norrköping. Men tack vare att folkskoleseminaristerna, efter examen, spred sig över landet, återfanns medlemmar på spridda orter.

Bristen på intresse – hur förklara?

  • kvinnor tagit mäns plats i industri m.m. under WW1
  • redan innan det hade ju kvinnor börjat använda nymodigheten cykeln, gudbevars!
  • För allt fler, särskilt stadsbefolkningen, var enda möjligheten att köpa färdigsydda kläder, och utbudet blev allt större.
  • modet i sig ändrade sig, tänk på ”the flapper girl”

På äldre dar…

  • Märta finns med som medlem i Svensk opposition, 1941, skapad av Per Engdahl (död 1994).
  • Flera av det sena 1800-talets frisinnade och radikala kvinnor blev med tiden konservativa, och ibland mer därtill…

Drottning Silvia den 6 juni 1983

1983 blev den 6 juni helgdag.

Hijab finns som alternativ dräkt.

Leave a Comment