Häxprocesser i Dalarna

Häxprocesser i Dalarna- föreläsning med Soili Maria Oili, historiker och arkivchef på Dalarnas
folkrörelsearkiv.
På kvällen onsdagen den 15 november föreläste historikern Soili-Maria Oili på Kristinegården under
rubriken Häxprocesser i Dalarna. Vi som var där fick uppleva en mycket intressant föreläsning, inte
minst dagsaktuell med tanke på #metoorörelsen och kvinnors underordnade ställning .
Häxprocesserna startade på 1400-talet i Europa men det var under 1600-talet som de stora
processerna ägde rum. I Dalarna var det omfattande sådana under åren 1668- 1671, en kort
tidsperiod, som startade i Älvdalen med en flicka vars namn var Gertrud Svensdotter och som blev
anklagad av en nioårig pojke för att vara en häxa då det syntes som hon kunde gå på vattnet då
getterna sprungit bort sig mot älven.
Häxanklagelserna blev en löpeld av ryktesspridningar och de som blev anklagade för att vara häxa
anklagade i sin tur andra för att vara det. Kyrkan och staten tog detta med största allvar och i Sverige
avrättades 300 personer för häxeri eller trolldom, 45 av dessa kom från Dalarna. Enligt den engelska
historikern Keith Thomas som forskat på Häxprocesser i England så spelade de socioekonomiska
faktorerna stor roll i angivandet. Rädslan för häxor och djävulen var dock ”sann” i denna tid och det
visar inte minst hur själva avrättandet gick till enligt Soili Maria Oili. Innan man brände de som var
häxor eller de som valt att ansluta sig till djävulen på bål , så halshögg man dem så att de anklagade
inte skulle få någon tid och möjlighet att tvivla på Gud och ansluta sig till Djävulen, då bränningen tog
längre tid att dö på.
Vid rannsakningarna användes i stor omfattning tortyr och psykisk nedbrytning vilket flera kvinnor
inte kunde stå emot och erkände till slut att de var en häxa. Kännetecken för en häxa var att de
hade gjort ondskefulla handlingar, använt vit magi för att bota sjukdomar och om de hade
djävulsmärken på kroppen eller att man fick utföra vattenprovet och se om man kunde flyta på
vattnet / då var kvinnan en häxa eller drunknade man var kvinnan befriad från anklagelsen av att
vara häxa. Båda innebar döden. I Mora 1669 stod ett 60-tal anklagade kvinnor för häxeri och 23 av
dem dömdes till döden och 15 personer av dessa dog direkt. Det var viktigt att snabbt meddela
kungen att beslut har verkställts. I Falun satt tolv häxor i väntan på döden. En av dem dog i fängelset
innan domen verkställdes. Kvinnan var i 80-årsåldern.
Oili har forskat på män och deras anslutning till djävulen med sk Djävulskontrakt, frivilliga
förskrivningar till Djävulen för att få lycka i livet. Kontrakt som hittas instoppade i springan till
kyrkporten. Det som skiljer markant kvinnor och män åt i detta avseende är att kvinnor luras till att
ansluta sig till djävulen medan männen frivilligt ansluter sig. Enligt rådande lära, Skolastiken, så
ansågs mannen vara ren och andlig medan kvinnan stod för materian och jorden och hade svårt att
som svagare stå emot frestelser. Det fanns de män som anslöt sig både till Gud och Djävulen i hopp
om ett bättre liv. Sedan trodde man också på annan folktro och uteslöt inget. Det tar lång tid att
ändra våra föreställningar, vår mentalitet. Tack vare folkliga protester och en uppgift om ett falskt
vittnesbörd i Stockholm så kunde häxprocesserna så småningom få ett slut. I Dalarna hade man dock
några fall av anklagelser, en så sent som i mitten av 1800-talet, men det blev inga fällande domar
eller rättsak av dessa. De lades ned.
Soili Maria berättade dock också att det så sent som 2002 i Polen avrättades en kvinna för häxeri. Det
man undrar är ju hur det är möjligt i vår tid men det vittnar ju om att föreställningar lever kvar. Precis
som vi kan tycka att det är obegripligt att liknande saker sker runtomkring oss idag lika oförståeligt är
det för oss att förstå hur man kunde ta barns vittnesmål om Blåkullafärder samt tro på kvinnor, som
blivit i förbund med djävulen, som sanningar?! Det vittnar om hur vi, människor som grupp fungerar
och hur saker kan bli rådande sanningar. Samhället förändras men människor är oss lika över tid och
i olika kulturer.

Sonja Wahlström och Soili-Maria OlliDalarnas kvinnohistoriska föreningens ordförande Sonja Wahlstein och föreläsaren Soili Maria Oili.

Lämna en kommentar