Anna-Karin Palm berättar om Selma Lagerlöf utifrån biografin hon skrivit.

Arvid Backlunds staty och Anna-Karin Palm i Falun
Foto: MNI

Text Lena Grönlund Myrberg

Foto Birgitta Hellström, Lena Grönlund Myrberg, Margareta Nilserud Enberg


Jag vill sätta världen i rörelse

Selma Lagerlöf avbildad på hundrakronors-sedeln och därmed allmänt känd i Sverige.
Foto: LGM


Torsdagen den 5 november kom Anna-Karin Palm till stadsbiblioteket i Falun för att berätta om hur det kom sig att hon bestämde sig för att skriva en biografi om Selma Lagerlöf, vår kanske mest kända svenska författare. Bakgrunden är den att Anna-Karin Palm blev kontaktad av Eva Bonnier som 2013 hörde av sig och undrade om hon inte kunde tänka sig att skriva en biografi om Selma Lagerlöf. Det gick ju inte att tacka nej till ett sådant förslag, speciellt som Lagerlöf varit mammans favoritförfattare och med Selma Lagerlöf som exempel visat att ”en kvinna kan bara hon vill”! Anna-Karin Palm sade förstås ja och började fundera över hur hon skulle ta sig an en biografi om en person som redan varit föremål för ett stort antal beskrivningar i bokform. Anna-Karin bestämde först och främst att allt hon skulle berätta måste grunda sig på fakta men hon ville att personerna i biografin skulle kännas levande ungefär som de hon skapar i sina romaner. Genom att se dem som romanpersoner ville hon också ge sin egen bild av författarinnan bortom bilden av Selma Lagerlöf som sagotanten på Mårbacka. Den viktigaste källan har varit brevkorrespondens men även bland annat fotografier har spelat en roll i tolkningen av biografins huvudpersoner.
Via ett antal fotografier låter Anna-Karin Palm oss följa Selma Lagerlöf från barndomen på Mårbacka tills det att cirkeln sluter sig och hon köpt tillbaka gården och låtit bygga om bostadshuset till en ståtlig herrgårdsliknande byggnad. Anna-Karin Palm tycker sig redan tidigt se att lilla Selma är ett barn som vet vad hon vill och eftersom hon var låghalt och själv menade att hon var ful var hon inte ute efter att behaga. Redan i åtta-årsåldern var hon inställd på att skriva.
Hon utbildar sig till småskollärarinna för att kunna försörja sig och även andra familjemedlemmar, då pappan avlidit och gården sålts i en konkurs. Med publiceringen av Gösta Berlings saga kom hennes drömmar, om att bli författare, bli sanna. Som författare gick hon från klarhet till klarhet och utgivningen av Skolboken Nils Holgerssons underbara resa gav henne en trygg försörjning ett antal år framåt. Selma Lagerlöfs kontaktnät var kvinnligt, det fanns inte en man som hade någon stor betydelse i hennes liv förutom pappan. Hennes bästa väninnor var Sofie Elkan och Valborg Olander som båda tävlade om att vara hennes närmaste förtrogna. Med Sofie Elkan kom hon att göra flera långa resor i Europa och även till Egypten och Palestina. Valborg Olander fanns i Falun där hon var lärare på folkskoleseminariet och en aktiv rösträttskvinna. Trots kvinnovärlden var det självklart för Selma Lagerlöf att hon var en författare – och inte en kvinnlig författare. Nobelpriset 1909 var ett bevis på detta. Samtidigt påpekar Anna-Karin Palm att vare sig Valborg Olander eller Selma Lagerlöf hade rösträtt vid den här tiden.
1897 flyttade Selma Lagerlöf till Falun med bland annat sin mor och faster. De bodde många år i en stor lägenhet i Centralpalatset vid Stora torget innan hon 1907 köpte och totalrenoverade en bergsmansgård i stadens utkant. Samma år köpte hon tillbaka Mårbacka och skrev sig där 1909 efter att hon fått Nobelpriset men surnat på Falun som ville beskatta hennes pris. Trots det behöll hon huset i Falun fram till sin död 1940 där hon bodde på vintrarna och på Mårbacka under övrig tid. Många av hennes böcker tillkom under Falu-tiden.
Lagerlöfska huset på Villavägen hade ärvts av syskonbarnen men huset revs 1968. Biblioteket räddades dock och finns nu på Dalarnas museum. Anna-Karin Palm konstaterade att om huset fått stå kvar hade det varit en otrolig tillgång för Falun och visat hur stor betydelse staden hade för hennes författarskap.
Vi var cirka 45 nöjda åhörare som nog till hundra procent bestämt oss för att läsa boken om vi inte redan hade hunnit. Bland annat har Dalarnas kvinnohistoriska förening en pågående bokcirkel där biografin diskuteras.

Corona-avstånd under föredraget i Falu stadsbibliotek
Foto: BHÄ

Leave a Comment